skolkarinemilia

Efter två underbara dagar hos Samuel var jag tvungen att ta bussen mot Falun igen för en sista lektion innan helgen. Och tänka sig vad tiden går fort, åtta hela månader har det gått! ♥

Tog tåget 16.50 mot Stockholm i fredas och nu sitter jag här i Stockholm en lördagkväll efter en fin dag i stan. Fått mig ett skönt och snyggt påslakan av fader. Har bestämt mig för ljud nu också efter lite om och men så nu blir det lite nytt i lägenheten :)

Idag har jag setat framför datan, tittat på gamla bilder och tänkt tillbaka på gamla minnen. Rätt fantastiskt det här med bild att man kan ta en kopia av ett ögonblick och få ett minne av det tidigare livet. Bra grejer (y)

Känslorna har sprungit fram och tillbaka i huvudet idag, från allt mellan himmel och jord. En sak jag kommit fram till är att jag är totalt kär. Jag trodde aldrig, verkligen aldrig att man kunde tycka om någon så mycket som jag tycker om min Samuel. Han är en stor del av min glädje här i livet.

Mina närmaste utgör en hel del av min lycka. Att veta att man faktiskt har någon som tycker om en, någon som bryr sig och saknar en när man inte är där. Vänner och familj är som minnen, de försvinner aldrig. De finns alltid hos dig, inombords, i ditt hjärta. Med dessa ord sagda avslutar jag detta inlägg, drar igång en rulle och hoppas på att den är bra!